fredag 26 november 2010

Om högre utbildning

En annan av mina viktigaste frågor inför förra valet handlade om skolan. Alliansen ville (och vill) fortsätta genomföra den reform som innebär att det blir svårare och svårare att få en universitetsutbildning. För det första vill de ändra gymnasiet så att man i 15-årsåldern kan välja att gå en praktisk gymnasieutbildning, som inte ger möjlighet att komma in på högskola/universitet. För det andra vill man minska på komvuxplatserna och göra det svårare att läsa upp redan godkända kurser till bättre betyg. För det tredje vill man höja intagningspoängen på många universitetsutbildningar och förändra grupperna så att de som läst upp betyg på komvux prioriteras senare än de som har gymnasiebetyg. Dessa tre, och fler mindre förändringar, gör det svårare och svårare för vanligt folk att läsa sig till en högre utbildning.

Jag tycker att alla ska ha samma chans till det mesta i livet, inklusive utbildning. Skolan är en av de saker som vi i Sverige varit stolta över, att skolan är lika för alla, oavsett kön, klass och bakgrund. Alla har rätt till skolgång, och så vill jag att det ska fortsätta vara- ändå från dagis till universitet. Jag tycker inte att man ska behöva ta beslut id 15 års ålder som har konsekvenser för hela resten av sitt liv. Jag tycker att alla gymnasieutbildningar ska ge rätt till universitetsstudier. De skarpaste argumenteten Alliansen har för sin politik är att teori inte passar alla människor och att alla yrken inte behöver teoretiska ämnen. På det första argumentet vill jag svara att nej visst, alla människor har inte lätt för de teoretiska ämnena. Men då behöver de stöttning i detta, fler lärare och fler pedagoger. De med, t.e.x., läs- och skrivsvårigheter behöver inte bli utsorterade i en egen grupp där de aldrig får chansen att läsa det de vill, de behöver stöttning och hjälp så att valfriheten kan bli deras, direkt efter studenten efter om 20 år. På det andra argumentet vill jag också framhålla valfrihet. Alliansens syn på valfrihet skiljer sig markant från vänstersidans syn. Att välja ett yrke, t.e.x. bilmekaniker, vid 15 års ålder och sen aldrig i livet kunna ändra sig, är inte valfrihet för mig. Att inte kunna läsa en utbildning eller ens en liten kurs på universitet bara för att man i 15-års ålder drömde om att bli bilmekaniker, är inte valfrihet. Många blåa politiker har uttryckt att vi till vänster nedvärderar arbeten som man kan få efter gymnasiet, och att vi anser att alla borde läsa på universitet, men det kunde inte vara mer fel. Det är ju vi till vänster som står på de lågavlönades sida i alla lägen, och det enda vi vill är att alla ska ha samma möjligheter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar