Terrorister och FRA

Ingen har väl missat helgens händelser i innerstan i Stockholm, då det varit så överexonerat i både TV, radio, tidningar och på internet. En man tog sitt liv med hjälp av bomber fastsatta mot kroppen och lyckligtvis detonerade bara en av de sex bomberna på plats så ingen annan skadades. Hemsk händelse, förstås. Tragiskt och otäckt. Men ännu mer tragiskt och otäckt är det som socialdemokraterna nu gör, nämligen att göra en helomvändning i en viktig politisk fråga och ställa sig bredvid Alliansen när det gäller FRA, spaningslagen. Det går alltså ut på att FRA får signalspana, och spara information som du och jag skickar till varandra i form av mail, sms och telefonsamtal. "Storebror ser dig", ungefär. Innan valet var FRA en av de stora frågorna, som de rödgröna tillsammans ville riva upp helt. Nu väljer alltså S att utnyttja rädslan efter bombattentatet till att ta ett förhastat beslut i en så viktig fråga som FRA, och vill t.o.m. utvidga FRA till att även SäPo ska få signalspana. Denna helomvändning i en instabil tid, kan bara ses som ännu ett steg till höger för S, och ännu ett vallöfte som blir brutet, precis som frågan om vi ska fortsätta mörda oskyldiga i Afghanistan eller inte. (INTE, så klart! Ta hem trupperna!)

Sen kan jag inte låta bli att tänka; Varför blir vi så förvånade när något sådant här händer? Sverige är ett land som är långt ifrån objektiva. Vi krigar slaviskt tillsammans med våra kompisar USA i Afghanistan istället för att bidra med utbildning, sjukhus och bistånd, och vi har många andra frågor som vi tagit ställning i (heja Wkileaks) och glöm inte bort att vi har haft två politikermord. Dessutom är vårt samhälle fortfarande starkt antiislamistiskt och det är mer regel än undantag att människor pratar nedvärderade om muslimer. Det pågår redan ett rasistiskt kring, om än bara i form av ord och diskriminering.

Redan vid den första rapporteringen om händelsen i helgen, kallades gärningsmannen för terrorist. En vänsterpartist lyfte för ett par månader sen frågan om vad ordet terrorist står för, och jag har sen dess försökt bena ut detta, utan att lyckats. För det första har jag kommit fram till att det är en fruktansvärt luddig definition, om det ens finns någon definition. Jag tycker inte media ska använda ett ord som är så politisk laddat och så tolkningsbart - och som dessutom har fått en rasistisk klang. Det jag har kommit fram till i definitionen är, att en terrorist angriper och hotar oskyldiga människor för att skrämma dem och för att uppnå något politiskt mål. Jag har också kommit fram till att i Sverige (och våra vapendragare USA) är det 100% muslimer som får epitetet terrorister, trots att det inte finns någon som helst definition om att terrorister är muslimer. Jag kan inte låta bli att fundera över varför alla andra som utför vansinnesdåd, eller de som krigar i Afghanistan, inte kallas terrorister. När vi haft vita män som utfört vansinnesdåd i Sverige har de kallats "galningar" eller "28-åringen" eller liknande, men när det är en muslimsk man, då är han terrorist. Vi skulle lika gärna kunna kalla George Bush för terrorist - men nej, han är ju på vår sida, det är bara fienden som kallas terrorister. Kom ihåg "One mans terrorist is another mans freedom fighter". Och just ordet, det är så avhumaniserande, som om det inte var en människa det handlade om. Vad gick fel hos den här människan? Han har obviously missuppfattat grundläggande tanker inom Islam, som t.ex. jihad (det heliga kriget) som egentligen är menat som en personlig prestation, t.ex. i form av avhållsamhet och att motstå frestelser.

Sen vill jag också slå ett slag för en förbättrad journalistik i Sverige, där inga förhastade slutsatser dras och där artiklar är byggda på FAKTA. Det finns fortfarande inga som helst bevis för att mannen hade kopplingar till det som media kallar "terrorgrupp".

Det blev mycket snack om USA, men jag blir ju så förbannad...

Mot en segregerad skola

Jag hänvisar ofta till artiklar i Aftonbladet, och så även idag. Jag tror det hänger kvar att Aftonbladet varit den "röda" tidningen, som faktiskt var en bra tidning fram tills för ett par år sedan, så det är fortfarande den första jag läser även om jag tycker Aftonbladet som den ser ut idag är full av alldeles för mycket skit.

Iallafall, i dagens Aftonbladet läser jag om hur den svenska skolan försämrats under Alliansens styre. Det är en objektiv internationell undersökning som jämför Sveriges skola med resten av världens, och också jämför Sverige skola idag men den från förra undersökningen (2003). Var fjärde pojke i Sverige har enligt artikeln svårt att läsa, och segregationen i skolorna har blivit mycket större sedan mätningen 2003. Det betyder att min åsikt om att dagens skola är en sorteringsskola stämmer, där de "duktiga" eleverna läser på ett ställe och de lågpresterade på ett annat. Segregationen innebär också att skillnaden i prestation och trivsel mellan människor från olika sociala bakgrunder blivit större. Anledningen till att denna segregerade skola uppkommit är framför allt de insatser som Björklund och hans kompisar genomfört, som friskolor och möjligheter att välja skola.

Jag vill att möjligheterna i skolan ska vara lika för alla. För att det ska vara möjligt krävs en mer strukturerad gemensamt finansierad skola där personalen och bestämmelserna uppifrån styr hur skolan ser ut, inte eleverna själva och framför allt inte ägaren till friskolorna som är ute efter att tjäna pengar på sin verksamhet. Björklund menar att han vill se till individen som att möjliggöra en personlig skolgång, men hans politik ger effekter av totalt raka motsatsen till den visionen. Björklunds politik sorterar ut de som har lätt för sig och gör skolgången mycket svårare för de som redan tycker att skolan är svår. Stökiga elever ska straffas, istället för att få hjälp! Men varför fortsätter jag att förvånas. Det mesta i Alliansens politik verkar grunda sig i att de som har det sämre ska straffas, av olika anledningar.

Jag tycker också att det är tragiskt att läsa i artikeln att det särskilda stödet i skolorna är otillfredsställande, det späder på min bild av alliansens skola som en sorteringsskola, som fokuserar mer på vinst och betyg (som inte visar något om elevens egentliga prestation). Jag väljer istället Vänsterpartiet, som fokuserar på fler lärare, fler specialpedagoger, fler kuratorer och fler skolsköterskor.

De utförsäkrade

Vi kan i dagens Aftonbladet läsa en debattartikel om hur sjukskrivna som blivit utförsäkrade tvingas gå till härbärgen för att få mat. Jag vet också att många utförsäkrade istället söker socialbidrag, eftersom de inte får sjukersättning längre. Jag tycker inte det är rimligt i ett land som Sverige, att ha regler som gör att man antingen tvingas tigga eller få allmosor, eller tvingas söka bidrag för något man egentligen inte behöver söka bidrag för. Andelen socialbidrag har ökat drastiskt under Alliansens styre.

Politiken som förs idag ökar klyftorna i samhället. De rika (inte bara de väldigt rika utan även vi som arbetar och är friska) får mer pengar i plånboken, medan arbetslösa, sjuka och andra utsatta grupper ska sättas dit och betala mer. Det gör mig så förbannad när folk kommer med sina skitkommentarer om att "alla har samma möjligheter i sverige, man borde göra något av sitt liv". Alla HAR inte samma möjligheter och alla KAN inte jobba eller få jobb, alla KAN inte välja att hålla sig friska. Man kan inte välja när man blir sjuk, man kan helt enkelt inte det.

Jag vill leva i ett samhälle där vården är gemensamt finansierad. De behandlingarna jag ger till mina cancerpatienter på avdelningen kostar många hundratusentals kronor. I andra länder där sjukvården är privat är det pengar som patienterna själva betalar för att överleva, och vi är på väg åt samma håll. Alliansen verkar tycka att de sjuka får skylla sig själva, men även jag kan bli sjuk en dag, imorgon eller om 70 år, och jag hoppas att jag då inte behöver sälja mitt hus och låna av alla jag känner för att kunna betala min behandling.