Den äkta socialisten

Det är idag 25 år sedan Olof Palme blev skjuten, vilket såklart kräver ett inlägg till hans minne. Palme dog mer än ett år före jag föddes, så jag är inte lika insatt i hans politiska engagemang som de som var med på hans tid. Jag tycker inte att man ska glorifiera människor bara för att de dött en tragisk död, och jag tror säkert att Palme var långt ifrån perfekt. Det jag vet dock, är att hans hans ideologiska engagemang var öppet och ärligt på ett sätt som få politiker är idag. Palme stod upp för att han var demokrat och socialist, och ideologin var tydlig i hans politik. Idag går fler och fler politiska sammansättningar inåt mitten och är rädda för att prata ideologi av den patetiska anledningen att de kan förlora tveksamma röster.  Jag tror att vänstersidan, och då framför allt socialdemokratin, skulle tjäna på att gång på gång uttala sina ideologiska preferenser. I de senaste valen har ideologierna gömts bakom frågor om sjukförsäkring och privata vårdcentraler, men få debatter har handlat om själva ideologin bakom åsikterna i dessa frågor. Detta resulterar såklart i att folk har svårt att veta vad de ska rösta på, och att de "Nya Moderaterna" vinner röster trots att de är samma parti som de var när de var uttalade kapitalister. Det var ett sidospår, åter till Palme.

Jag är, liksom Palme, stolt socialist. I de fall där liberaler erkänner att världen är orättvis, säger de "Deal with it". Socialister däremot kommer aldrig att ge upp kampen om ett samhälle som är till för alla, och kommer aldrig finna sig i de orättvisor som drabbar så stora delar av vår befolkning. Jag håller kvar vid min plats långt till vänster på den politiska skalan och jag hoppas att den blivande socialdemokratiska ledaren ställer sig upp och försvarar socialismen, för det är i den som även socialdemokratin bottnar.

Vad trodde du, Björklund?

Idag kom nyheten att Björklund ger kritik till flera friskolor för att de låtit vinst gå före kvalitet. Flera friskolor har satsat på att tjäna pengar och har dragit in på både skolbibliotek, skolsköterskor och kuratorer. Jag bara undrar, hur kunde herr Björklund tro att det skulle bli något annat när han privatiserade skolan? Privatiseringar inom välfärden, oavsett om det handlar om skolor och dagis, vårdcentraler, äldreboenden eller sjukhus, kommer alltid innebära en förlust av kvalitet till förmån för vinstpengar. Jag tycker inte det är rätt att en nisse kan starta en egen skola och sen tjäna massor med pengar i ett skatteparadis, på bekostnad av barn och ungdomars skolgång. Jag tycker istället att man för dom pengarna som vederbörande tjänar på skolan ska satsa på fler lärare, fler kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger och kostansvariga.

Björklund ger nu kritik till skolorna, vilket såklart är ett bra drag av honom. Men det kommer inte gå att undvika att detta sker, så länge som privatiseringen av skolan pågår. Det kommer alltid finnas (många) personer som är ute efter att tjäna pengar på bekostnad av kvalitet, vilket leder till att barn i Sverige inte får en jämbördig skolgång oavsett var de bor och studerar. Det får helt enkelt inte ske inom välfärden, det är inte värdigt ett land som vill kalla sig demokratiskt och jämställt.

Äntligen!

Hallelujah! Mubarak har avgått, och jag hoppas av hela mitt hjärta att nästa styre blir mer humant, rättvist och demokratiskt. Revolutioner kan ge resultat, folket röst kan höras, och bara man kämpar för vad som är rätt så gör man världen till en lite bättre plats. Det finns mycket att tolka in i denna historiska dag!

Egypten och Tunisien

De senaste veckornas händelser i nordafrika har nog inte undgått någon. Folket gör uppror mot auktoritära regeringar och slåss för sin frihet och för rättvisa och demokrati. Det är ett modigt folk som vågar göra revolution mot en farlig förtryckarstat och som vågar stå upp för sina rättigheter. Självklart borde vi stödja denna revolution, men de flesta diskussioner i media handlar inte om folkets rätt till självbestämmande utan om huvuvida vi svenskar kan flyga till paradiset eller inte, och hur resebolagen hanterat hela situationen. Jag tycker diskussionen istället ska handla om att vi ska sluta exportera vapen till förtryckarstater och om vi svenskar verkligen ska fortsätta att stå på USA:s sida i alla militära frågor. Vi har exporterat vapen till regimen i Egypten och Tunisien och en hel hög med andra stater där folket röst inte betyder någonting. Varför gör vi det? Vem har bestämt att vi ska göra det? Våra vapen dödar dessa modiga revolutionister och hindrar framväxten av demokrati och mänskliga rättigheter.

Folket i Egypten är starkt, jag hoppas och tror att regimen fallet snart. Jag hoppas också att nästa regering tar tillvara på frihetsanden som finns i landet, och att detta är ett steg på vägen till att många länder får ett mer rättvist samhälle.